Header

Beskrivning: Vy mot järnvägsstationen i Charlottenberg.
Redan 4 november 1865 hade sträckan Kongsvinger-Charlottenbergs invigts. Det som hittills varit frid och fröjd när det gällde järnvägsdragningen genom Värmland så blev det nu annat ljud i skällan. Orsaken var tydligen rivalitet mellan Kristinehamn och Karlstad, där det enligt Brolin, kristinehamnarna inte unnade Karlstad att få järnväg. Striden var hetsig och väldiga debatter rasade hela 1866 i riksdag och press och "åtskilliga stridsskrifter", som fördröjde det hela rejält.
Arvika köping var dock på hugget och frågan hade behandlats på en stämma 5 april 1854. Här blev godsägare A H Edgren på Agneteberg utsedd att föra Arvikas talan på ett sammanträde som Kungliga Banverket utlyst på landskansliet i Karlstad för att få upplysningar om behovet av stakning mellan Arvika och norska gränsen. Köpingen hade också på en stämma 6 november 1863 upplåtit nödvändig mark, som var omedelbart disponibel nedan om den gatan, som sträcker sig i öster och väster vid södra kanten av torget". Invigningen av sträckan Charlottenberg-Arvika skedde 9 oktober 1867. Då gick det ett festtåg kl 10 från Arvika som ankom Charlottenberg kl 11.45. Med på tåget fanns bl a landshövdingen Ekström, stiftsbiskop Sundberg, järnvägsbyggnads- och trafikstyrelsen och ingen mindre än amiral Wirgin, m fl. I Charlottenberg så mötte norska statsrådet Bretteville, professor Brock, direktör Pihl, polismästaren i Kristiania Michelet. Efter en lätt "dejeuner" fördes tåget tillbaka till Arvika där landshövdingen under salut från ångbåten "Sälboda" förklarade banan öppen för allmän trafik.
Källa: Jan Sandström "Mitt Arvika - Igår och Idag 2002" sid 62-63