Header

Beskrivning: Jössefors pappersbruk, 6 september 1923.
Namnet Jössefors har sitt ursprung i en handling från 1300-talet, där forsen med sitt betydande laxfiske benämns Judz Edhes, där Judh i fornnordiska betyder vatten och Ed har innebörden passage eller övergång. På 1600-talet är benämningen Jössefårsen.
Kvarn och sågverk fanns i den västra älvfåran vid Jösseforsen under 1700-talet. Ett tyskt konsortium beslöt 1870 att bilda ett bolag för tillverkning av trämassa, varvid huvudfåran togs i anspråk för driften. Det pappersbruk med träsliperi som kördes igång 1872 var ett av de första i Värmland och bland de större i Sverige.
Vid den östra sidan av storforsen fanns också en kvarn med tre stenar. Denna kvarn tillhörde patron Jochnick på Ruds säteri under 1870-talet och det var på denna plats som träsliperiet kom att anläggas.
Kvarnen fanns kvar efter träsliperiets tillkomst och drevs av Jössefors Bruk fram till 1902 då den togs i anspråk som snickeriverkstad.
I mitten av 1700-talet fanns i den västra älvfåran en såg. Under 1880-talet fick sågen turbindrift. När kraftverket blev färdigt 1908 övergick man till elektrisk drift. Sågverket lades ner 1913.
Ett nytt sågverk med hyvleri anlades vid Hövesviken 1913. Det nya sågverket var utrustat med sex ramsågar och producerade 2 500 standards (ca 11 750 kubikmeter). Hyvleriet hade en hyvelmaskin, kap- och klyvsågar samt två lådmaskiner.
Fabriker och tillverkning vid Jössefors. Årtalen anger tiden för idrifttagning fram till året då tillverkningen upphör:
Kvarnar 1600-1932 (startår okänt), Västra sågverket 1800-1913 (startår okänt), Sågverk och hyvleri vid Höves 1913-1930. Trämassefabrik 1872-1930, Pappersbruk vid trämassefabriken 1872-1875, Pappersbruk vid Höves 1920-1949, Sulfitfabrik 1929-1969, Spritfabrik 1942-1961 och Experimentfabrik 1957-1968.
Bruket läggs ner den 14 mars 1969.
Källa: Lennart Stolpe (redaktör), Carl Håkansson, Lennart Källén, Hasse Olsson, Alf Svensson "Papper och massa i Värmland" sid 23, 24, 40