178400 001499 – Mikaelikyrkan

Bild som illustrerar objekt c40-4122
Bild som illustrerar objekt c40-4122

Beskrivning: Arvika Landsförsamlings kyrka. 1 april 1932. Mikaelikyrkan.
Kyrkan ligger vid Kyrkviken, en vik av Glafsfjorden.
De äldsta partierna i den nuvarande stenkyrkan i Arvika härrör från 1600-talets mitt, men föregicks av en medeltida träkyrka som var helgad åt S:t Mikael. Muntlig tradition gör gällande att träkyrkan först stått på gården Dotteviks mark, men sedan flyttats till den nuvarande kyrkplatsen.
Den befintliga stenkyrkan består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia i norr samt västtorn. Ingång i väster samt mitt på långhusets nordsida (den forna sydportalen fungerar nu som dopnisch). Kyrkan påbörjades 1647, men var ännu inte på 1680-talet helt färdigställd. Dess nuvarande planform härrör från en radikal ombyggnad under 1780-talet, delvis efter C. F. Adelcrantz ritningar, då korpartiet fick tresidig avslutning samt västtorn och sakristia tillbyggdes.
Kyrkans exteriör har därefter förändrats i marginell omfattning och framstår som ett typiskt exempel på kyrkobyggandet under den gustavianska perioden. Kyrkans murar är vitputsade såväl utvändigt som invändigt och genombryts av stickbågiga fönsteröppningar. Kyrkorummet täcks av ett brädvalv med markerad taklist. Vid den genomgripande restaureringen 1947 i samband med kyrkans 300-årsjubileum avlägsnades en senare övermålning i vitt och guld av altaruppsats och predikstol och den ursprungliga polykromin togs fram, båda arbeten från 1700-talets mitt av den i Värmland flitigt anlitade bildhuggaren Isak Schullström.
Altaruppsatsen är gjord av Isak Schullström 1765. Nuvarande bänkinredning sattes dit 1947. Dopfunten är skapad av Bror Sahlström och Ola Eriksson 1904.
Predikstolen av Isak Schullström är från 1739.
På kyrkans nordsida sitter en staty Ödmjukhet av Christian Eriksson. Konstnären är begravd alldeles framför statyn.

På nionde söndagen efter Trefaldighet år 1642 antecknades beslutet att bygga en ny kyrka i Arvika socken. Petrus Eici Uranius var kyrkoherde under denna tid. Han var med om att ta beslutet och eftersom grunden till den nya kyrkan lades omkring 1647 kunde han följa byggnationen några år innan han avled 1653. Den större av två gravhällar inne i kyrkan har legat över Petrus Eici familjegrav.
Det dröjde ända till 1680-talet innan kyrkan av sten stod klar. Vid denna tid byggde man också klockstapel/torn av trä. Det nuvarande stentornet som är hopbyggt med kyrkan tillkom först 1799.
Före stenkyrkan fanns på platsen en träkyrka som sannolikt hade sitt ursprung i medeltiden, dvs före 1500-talet. Exakta läget är inte känt, men vaga muntliga traditioner har nämnt ett läge helt nära den nuvarande stenkyrkan.
Inga säkra uppgifter föreligger beträffande ännu äldre kyrkor, men traditioner pekar ut ett par platser. Till de mer handfasta indikationerna på kyrka i Arvika under medeltiden hör olika föremål som har sitt ursprung riktigt långt tillbaka i tiden.
Den medeltida dopfunten av täljsten, numera hos Historiska museet i Stockholm, pekar även på att kyrka fanns i Arvika på 1200-talet.
Källa: www.wikipedia.org
www.svenskakyrkan.se/arvika/arvikavastra

Objektnummer: 001499

Motivkategori: Interiör

Motiv - Land: SWE

Motiv - Landskap: Värmland

Motiv - Län: Värmlands

Motiv - Kommun: Arvika

Motiv - Socken: Arvika Landsförsamling

Motiv - Härad: Jösse

Motiv - Ort: Arvika

Personrelation

Fotograf: Gunnar Ödvall, Arvika (Swe)

Grupperingar


Källhänvisning

Showing qrtag"178400 001499 – Mikaelikyrkan", Arvika kommuns bildarkiv, hämtad 29 mars 2024
https://akn.kulturhotell.se/objects/c40-4122/