Header

Beskrivning: Heimdalsamatörernas egna nyårsrevy i Arvika 1930 "Här vill vi leva".
Källa: Nordenberg Reidar ”Om Arvika”.
Värmlandstryck i Arvika AB, utgiven av Arvika kommun 1986.
Sidan 254.
Från 1890-talet och ända fram till 1950 var det inom NTO-logen som man med stor framgång kom att föra teatertraditionerna vidare. Logen äger Svea-Biografen, som en tid också hette Arvika Teater och här framträdde under lång tid inte bara de egna förmågorna Heimdalsamatörerna utan också gästande yrkesteatrar. Under 1930-talet uppfördes NTO-salen i anslutning till biografen och är fick amatörerna en egen ändamålsenlig scen.
Kunskapen och kunnigheten på området ökade undan för undan och man gav sig i kast med flera verkligt krävande uppgifter, pjäser som vanligtvis ligger högt över de flesta teateramatörers förmåga att spela men som Heimdalsamatörerna klarade med stor framgång.
Inom Heimdalsamatörerna förstod man hela tiden vikten av utbildning och man deltog därför flitigt i kurser runt om i landet. Man anordnade också egna kurser med förstklassiga lärare. Några av Heimdalsamatörerna medverkade dessutom som instruktörer på kurser för nybörjare.
Ett av de mest lysande exemplen visade man 1950, då pjäsen Hyggliga människor av Irwin Shav sattes upp i regi av Gunnar Sundström.
Detta var den sista stora pjäs som Heimdalsamatörerna satte upp. Man återkom vid två tillfällen senare för att försöka hålla liv i den gamla, fina traditionen. Först satte man upp de båda enaktarna Tunneln av Pär Lagerkvist och Galgmannen av Runar Schildt. Den förstnämnda pjäsen regisserades av Bruno Bran och Galgmannen regisserades av Tyko Nygren.
Efter föreställningen med de båda enaktarna återkom man så en sista gång. Det var när Sven Pehrson, en av veteranerna i Heimdalsamatörerna, gjorde sin enda regiinsats. Han satte nämligen upp Fröken Julie av August Strindberg. Därmed sattes också punkt för Heimdalsamatörernas mångåriga och framgångsrika teaterverksamhet.
Källa: Reidar Nordenberg "Om Arvika" sid 254-257