Header

Beskrivning: Tapetfabriken. AB Nordiska Tapetfabriken. Jakobsgatan/Hamngatan kv Korpralen.
Egentligen bildades den 1904 av gentlemännen J August Janson och K A Janson under namnet "Arvika Tapetfabrik", men redan året efter bildades aktiebolag och då bytte fabriken namn till "AB Nordiska Tapetfabriken". Herrarna nämnda ovan stod dock kvar som huvudägare. Det var sommaren 1904 som fabriken byggdes. Arvika Tidning, som vanligt vid den tiden, på hugget, noterade: "i köpingens norra del ovanför Wahlström & C:is snickerifabrik. Den stora byggnaden i två våningar upptager hela tomtens längd och omkring tredjedelen av bredden". Elektriskt ljus och kraft inlades och byggnaden stod färdig på hösten. Bolaget startade upp med ett aktiekapital om 75 000 kronor. Men i samband med utvidgningar och anskaffande av nya maskiner hade aktiekapitalet på 1930-talet stigit till en summa av 400 000 kr. Aktierna stod då i ett värde på 500 kr styck. Vi ska också betänka att 30-talet var den stora depressionens decennium. Ändå gick Tapetfabriken för fullt och deras moderna maskinpark och gedigna produkter hade fullt upp med att täcka det inhemska tapetbehovet. Men ändå fanns det lite utrymme över för export. Främst till Norden samt till Holland. Den förste disponenten var Karl August Janson, han föddes i St. Kil 14 april 1866 och avled 14 februari 1933. Han efterträddes av brodern J August Janson som föddes i Frykerud 25 juni 1859. Efter att varit "over there" mellan 1881 och 1886 så återkom han till det gamla landet. Han tillhörde Arvikas honoratiores och var sprutchef i brandkåren, ledamot av taxeringsnämnden och blev utnämnd till huvudman i Westra Wermlands Sparbank 9 juli 1906.
"AB Nordiska Tapetfabriken" låg kvar i korsningen Jakobsgatan-Hamngatan fram till 1972. Då flyttade man ut till det nya fabriksområdet i Jössefors. i slutet av 70-talet såldes företaget till investmentbolaget "Asken". De gjorde vad den typen av företag alltför ofta gör. De lade ner fabriken.
Efter att tapetfabriken flyttat vidtog en till synes ändlös debatt om vad som skulle ske med de gamla lokalerna. Att det skulle bli endera vanligt bostadshus eller ålderdomshem stod tidigt klart. I huvudsak fanns tre ståndpunkter företrädda. Ett: Renovera alltihop, både ut- och invändigt. Två: Bevara fasaden, som bedömdes som unik och sanera invändigt. Tre: Riv allt och bygg helt nytt. Linje tre segrade. Men de gamla lokalerna samlade sig sommaren 1986 till en sista kraftansträngning. Det var den alternativa konstutställningen "Apart 86" som tog lokalerna i anspråk. Här fanns många minst sagt, originella bidrag.
Fabriken revs i slutet av 1987 och är nu ersatt med ett modernt gruppboende för pensionärer.
Källa: Jan Sandström "Mitt Arvika - Igår och Idag 2002" sid 108-110