178400 006347 – Sälboda Herrgård

Bild som illustrerar objekt c40-8957
Bild som illustrerar objekt c40-8957

Beskrivning: Sälboda herrgård, reprofoto. 1945-46.

Enligt Ortnamnskommissionen kommer namnet Sälboda från fornsvenskans Säliaboth, eller Sällie boda, vilket betydde säterbod. Man kan tänka sig, att någon större gård söder om sjön Bjälvern drev boskapen hit på sommarbete och byggde en säterstuga för den som skötte boskapen. ”Boda” syftar till bosättning. Hemmanet Säterud norr om, har liknande betydelse. Den nuvarande ägaren önskar gärna se att gårdens namn kommer från selet som älven bildar just invid gården.
1540 års jordebok nämner skattebetalande bonden Håkan i östra Sälboda och bonden Lasse i västra Sälboda. Sedan dess har många prominenta ägare styrt och ställt på dessa gårdar. 1613 bodde i östra Sälboda tre beskattade bönder, Toll, Oluff och Knut, och i västra Sälboda bonden Jon.

År 1745 uppförde bergsmannen Anders Låftman på samma sida om forsen en avsalusåg.
Efter att ha fått behörigt tillstånd, att vid Sälboda sätta upp en stångjärnshammare, uppförde lagmannen på Höglunda, Reinhold Antonsson 1763 en sådan på södra sidan om forsen med två härdar. Utgångsmaterialet, tackjärnet, hämtades med häst den långa vägen från Filipstads bergslag. Antonsson hamnade dock i skulder för alla sina företag och fastigheter, som han hade bytt till sig i Sverige, men också i Finland. Hans egendomar pantsattes och såldes på auktion.

Johan Arvikander, brukspatronen på Brunsberg blev emellertid så intresserad av bruket, att han köpte Sälboda och ändrade gårdens namn till Arvikanderström. Han dog redan 1767 hemma i Brunsberg.

Genom ett par mellanhänder gick Sälboda 1772 till hovjunkaren Chrispin Löwenhjelm, född på Björnö, Gillberga. Han bosatte sig som 33-åring på Sälboda och bytte ut namnet Arvikanderström mot Sälboda bruk. Den tiden sysselsatte bruket tjugotalet smeder och medhjälpare, t.ex. Fisk, Otter, Elg, Gävert, Grundström och Widing. På detta sätt hade järnhanteringen på Sälboda fått sin början, och fortsatte med betydande framgångar mer än 120 år.

En ny era för Sälboda Gård. Jörgen Blakstad föddes som ett av 14 barn i familjen på Blakstad Gård i Asker, i närheten av Oslo, 1859. År 1892 gifte han sig med den 21-åriga grosshandlar- och skeppsredardottern ”Marie” Magdalene Hansen. Tillsammans med sin svärfar, skeppsredaren Gustav C. Hansen, köpte han 1893 Kroppstadfors bruk och träsliperi i Eda. Samma år skaffade de äganderätten till Brättne bruk och fyra år senare startades Åmotfors pappersbruk. År 1899 köptes en större lant- och skogsegendom, Sälboda, i Gunnarskog. Blakstad sägs ha varit en av Värmlands rikaste män, men samtidigt av naturen mycket folklig. Han gick från arbetsplats till arbetsplats och hörde sig för om arbetet där och hur maskinerna fungerade. Alla kunde framföra sina personliga synpunkter och önskemål när som helst och ofta fick man svar med detsamma. Detta uppskattades. Jörgen Blakstad den äldre gick bort 1935 i 75-års ålder djupt sörjd och saknad av befolkningen i hela bygden.
En ny generation tog vid. Också den avlidne Jörgens son hette Jörgen. Denne föddes 1903 i Oslo, snart efter att föräldrarna tagit över Sälboda. Under den nye Jörgens tid genomgick gården en genomgripande utveckling. Jordbruksdriften mekaniserades, hästarna minskade i antal och traktorer kom istället. Den första skördetröskan köptes in 1938. Jörgen Blakstad II mötte 1946 en alltför tidig död, bara 43 år gammal. Hans hustru, Rigmor, som före giftermålet hade tjänstgjort som husmor på Lundsbergs Internatskola, fick nu ta ansvaret för förvaltningen av Sälboda med hjälp av sin svärson, den norska agronomen Nils J.W. OlssØn, och gårdens fem övriga tjänstemän. År 1954 var sonen, Jörgen III, redo att ta ledningen av gården. Han var då inte mer än 22 år gammal.
Mjölkproduktionen avvecklades 1960 och ladugården byggdes om för slaktsvinsproduktion. Från 1964 produceras 4000 grisar per år. Sågen moderniserades åter 1973.
Fem år senare överlåts sågen med personal till Högvalta Hyvleri. Nu fick Sälboda tillstånd att bygga en ny ladugård för 200 mjölkkor, tillika ungdjur. Produktionen kom i gång 1981 och arrenderades ut 11 år senare, 1992.
1992 tog den nuvarande Jörgen över ansvaret för Sälboda.
Källa:     http://www.salbodagard.se/historia-kuriosa/

Objektnummer: 006347

Motivkategori: Byggnad

Motiv - Land: SWE

Motiv - Landskap: Värmland

Motiv - Län: Värmlands

Motiv - Kommun: Arvika

Motiv - Socken: Gunnarskog

Motiv - Härad: Jösse

Motiv - Ort: Sälboda

Personrelation

Fotograf: Gunnar Ödvall, Arvika (Swe)

Grupperingar


Källhänvisning

Showing qrtag"178400 006347 – Sälboda Herrgård", Arvika kommuns bildarkiv, hämtad 20 maj 2024
https://akn.kulturhotell.se/objects/c40-8957/